Godmorgon.

Har än en gång vart ut med lillan en sväng.
Alex kom förbi igår o surrade lite:)

Tänkte fara o lämna Ayla hos mamma vid lunch..
Ska ner på Hotell Jokkmokk o surra om något jobb dom ringde om igårkväll:)
Sen ska jag på Ica o jobba lite.

Vad allt kan förändras snabbt..
Förut ville jag vara ensam. Kanske för att jag var rädd för kärleken?
Att låta någon komma in på livet. Rädd för att bli sårad och lämnad.
Jag har hört vad folk tycker. Att det är olikt mig att fortfarande vara i ett förhållande.
Jag brukar alltid vara den som sumpar allt, och ångrar mig sedan.
Jag kanske drömde mig bort? Jag var osäker på mig själv, jag var en dålig människa.
Men så är det inte nu.
Det går inte att förklara hur lycklig jag är. Jag vill inte gå någonstans.
Jag vill vara kvar här i den här bubblan, som jag aldrig tänker låtas spricka.

Det är viktigt att kunna skratta tillsammans, att man gör varandra glad, även för små ting.
Jag skrattar varje dag.
Du får mig att skratta, du ger mig livsglädje.

Jag känner mig så säker där jag är. Ingen tvivel alls. Det är nog det här jag kanske drömt om?
Jag älskar dig över allt annat!