Don´t make you feel something you don´t.

Jag förstår inte hur man kan ta så illa vid över att två människor är kära?
Okej om det är något gammalt förflutet, det hör till. Men att det kan störa vänner, visste jag inte.

Jag är en ganska social människa, har alltid varit. Jag har sagt det förut, och säger det igen; Jag är ingen toffel! Har aldrig varit, och kommer aldrig att bli.
Jag glömmer inte bort mina vänner. Vi träffas, surrar, o har kul. För att inte nämna alla fester man dragit..

Jag tycker att det måste vara något fel när du reagerade och agerade som du gjorde.
Att det skulle vara ett problem?
Jag tror problemet sitter i något annat. I dig själv..
Jag tror inte du trivs där du är. Du borde komma hem, HEM! Ditt riktiga hem. Där du hör hemma!
Där din familj är, dina vänner.. Skolan.. Ja allting.
Jag tror att du ville rymma ifrån bekymmer, men dom försvinner inte bara för att du flyttar.
Kom hem, så kan vi lösa allt tillsammans..

Det är bara en uppfattning..
Men allt är så himla onödigt. Men samtidigt tänker jag inte svälja stoltheten.
För i detta fall så har jag inte gjort något fel. Om jag hade känt så, så hade jag ringt dig för längesen. Känns som att jag kom i kläm, för något jag egentligen inte hade något att göra med.
Jag tycker att du kan höra av dig, om du känner för det.