orolig.

Jag vet inte vad som händer, men det är något. För jag känner det.
Det gör mig orolig.
Denna väntan tar nästan död på mig.
Nåväl, man inbillar väl sig det värsta. Eller skulle det vara det värsta?
Nja, kanske inte. Tror jag varit med om värre saker..

Marknaden är över, tack o lov. Fattar inte var Party-Vickan har tagit vägen?
Blev bara en massa jävla slagga.

Nu ska jag fixa några ärenden.
Senare idag har vi inventering på Ica, så där blir man väl halva natten..

Saknar min Andreas, som är världens bästa!!
Ingen har någonsin fått mig att känna som jag gör nu.
Du gör mig glad och lycklig. Its all thanks to you.

Pussbajj